Den tjänstedominanta logiken

Denna hemsida fungerar inte med Explorer <9. Använd Firefox, Google Crome eller Safari. Läs denna information.

konferens1.jpg

Öppet hus den 14:e varje månad. Nästa Öppet Hus den 14 december

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

 

Professioners koppling till en värdegrund

Av Bengt-Åke Wennberg, Samarbetsdynamik

 Det finns en uttalad önskan hos många yrkesgrupper att de skall uppfattas som en profession. Detta är också något som vi som allmänhet önskar oss. Vi vill som Anders Björnsson (2016) skriver i sin krönika att de som behandlar oss i vården skall vara professionella. Det gäller i dag för övrigt alla andra yrkesgrupper och tjänstemän också.

En professionell gemenskap skiljer sig från en organisation, en institution eller en myndighet genom att den dessutom har ett etos.[1] Häri ligger kopplingen mellan profession och värdegrund. I professionsbegreppet ligger en självständighet hos dess medlemmar, som är annorlunda än om de bara såg sig som anställda av en arbetsgivare och förväntades följa en överordnad instans anvisningar och oreflekterat förverkliga dess önskningar och värderingar.

Medlemmar i en profession verkar utifrån sitt eget samhällsengagemang. Denna skillnad mellan professionella och lönearbetare har till exempel formulerats som att ”de professionella måste få betalt för att kunna utföra sitt arbete – men de arbetar inte för pengar”.

Ett viktigt skäl till att denna självständighet har stor betydelse är att makthavare i en hierarkiskt ordnad verksamhet knappast kan ha den grundläggande insikt om verksamhetens utövande och de konsekvenser som olika val kan medföra i praktiken, som de har, som på fältet har erfarenhet av den. Det sägs därför allt oftare att de styrande skall lyssna på ”folket”.

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

 

Friedrich Glasl beskriver hur kalla konflikter, som vi väl känner till på en övergripande nivå – exempelvis mellan fack och arbetsgivare – numera sprider sig till mikro- och mesosocial nivå.[1] Samma observation har gjorts av Ole-Jacob Thomassen som i sin avhandling konstaterar att det administrativa kapitalet, det vill säga de modeller som i dag användes för ledning och organiserande, genererar ineffektivitet och ohälsa.[2]

Redan 1995 konstaterade Galvin Whitaker att det fanns indikatorer på möjligheten av en helt annan modell för organiserande och ledning. Han kallade denna modell för den interaktiva modellen för att skilja den från standardmodellen (mainstream). I samband med samhällets förändring och det ökade kravet på en tjänstedominant logik så växer Galvin Whitakers modell fram som ett mycket realistiskt alternativ.[3]

Fördjupade resonemang finns i vår abonnemangsrapport 129

 

Vill Du ta ställning till hur olika förslag som förs fram av kolleger och chefer skulle kunna påverka Din egen situation och Er samverkan i Din verksamhet finner Du fördjupande resonemang i vår abonnemangsrapport 129.

Resonemangen har hämtats från våra många samtal i arbetslivet och har prövats mot aktuell forskning. Det innebär att Du själv inte måste plöja igenom massa text för att få stöd för Dina tankar.

Skriv och beställ av Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Wennbergs vänner

Wvbild

Till Bengt-Åke Wennbergs 80-jubileum publicerade vänner, kunder och samarbetspartners en bok med egna separata texter om hur det varit att från 30 år och fram till nu samarbeta med Bengt-Åke och Samarbersdynamik enligt de princper som beskrivs på denna hemsida. Boken kan laddas ner som pdf här.

Brevväxla gärna med oss

Aktuella artiklar i vår kunskapsplattform

Besökare

Vi har 73 besökare och inga medlemmar online