Open Apertum 9-11 augusti 2017

Denna hemsida fungerar inte med Explorer <9. Använd Firefox, Google Crome eller Safari. Läs denna information.

konferens1.jpg

Öppet hus den 14:e varje månad. Nästa Öppet Hus den 14 december

Det har blivit populärt att ha höns på äldreboenden. Särskilt utbrett i England. Beskrivs i tidningar och i Sveriges Radio som ” a cracking new therapy”.

                          

Hundar och katter har man förstås haft länge i vården. Många boenden, som kanske tidigare i livet haft husdjur, kan behålla en för dem meningsfull roll och en identitet som ”behövd” genom att sköta om djuren. Problemet är att många är allergiska mot pälsdjur. Färre är allergiska mot höns och få är direkt rädda för fåglar. Därför har ”hen-power” snabbt fått stor spridning och popularitet – och ”metoden” måste då evidensprövas. Blir de boende verkligen mindre deppiga om vi satsar våra knappa resurser på att skaffa höns?

En omfattande studie har genomförts efter konstens alla regler. Designen är att man mäter ”hur de boende mår” före man skaffar höns samt efter – dvs. när man haft höns i 6 månader. Det ingår väldigt många olika variabler i studien men resultaten ser alla i princip ut som i grafen nedan. De flesta verkar bli i varje fall lite bättre. Men några blir absolut sämre. Trots det tycker man sig kunna säga att metoden nu är ”evidensbaserad”.

Min fråga handlar INTE alla de otaliga felkällor, som man skulle behöva ha kontroll över för att kunna dra några slutsatser över huvud taget. Resultatet kanske bara speglar en normal årstidsvariation och har inget alls med hönsen att göra.

Min stora förbryllning är varför i stort sett alla evidensstudier genomförs på detta sätt. Metoden, som skall prövas (t.ex ”att ha höns”), manualiseras så att den i studien tillämpas på exakt samma sätt på alla personer i stickprovet – och så oberoende som möjligt av vem som genomför den och i vilken kontext. Det är sedan variationen i utfallet (t.ex. hur deppig var och en är) som studeras. Resultatet blir nästan alltid att metoden fungerar för vissa men inte för andra. Att vissa ”blir sämre” kallas biverkningar.

Varför väljer man inte att göra precis tvärt om? Varför försöker man inte ta reda på vad var och en i stickprovet skulle uppfatta som ”guldkant” på tillvaron. Några kanske verkligen vill sköta höns. Andra skulle vilja musicera tillsammans. Ytterligare andra ”meka med bilen”. Sedan försöka tillmötesgå dessa önskningar så bra som möjligt. Motivera för ”de ansvariga” utifrån kända teorier varför de olika insatserna rimligtvis skulle öka välbefinnandet för just den personen. Och löpande kolla hur symtomen faktiskt förändras. Det skulle jag kalla evidensbaserad omvårdnad.

På årets Open Apertum hoppas jag få ta del av uppfattningar om varför man fortsätter evidensbasera så som man gör – och inte så som jag tycker vore relevant. Handlar man mot bättre vetande? Eller är det möjligen maskinmetaforen som ställer till det?

 

Denna text kan laddas ner som pdf här

Bakgrund

Inlägget kommer att kopplas till en simuleringsövning som jag fick möjlighet att observera på Chalmers. Jag har efter mitt besök där haft samtal med handledarna som vi skall återuppta i höst. Till dess hade jag tänkt ha ett manuskript färdigt med tankar om vad detta samtal (maskinmetaforen) kan handla om. Ett syfte som jag ser med samtalet med handledarna på CTH är att utforska hur de skulle kunna utveckla simuleringen och samtalen med studenterna om simuleringarna. Ett annat syfte är att simuleringen, och erfarenheterna av samtalen med studenterna om övningarna, skulle kunna dokumenteras i meriterande artiklar inom ramen för sådan forskning som Chalmers forskare förväntas göra.

En ny ansats

För att förstå vilken påverkan det tekniska språkbruket har på samtal om samarbete och samverkan, och på våra underförstådda värderingar, måste man använda sig av en ansats som José Luis Ramírez kallar begreppsfenomenologi. Denna knyter an till Ludwig Wittgenstens så kallade ”språkspel”. För att klargöra skillnaden är det nödvändigt att precisera och skilja ut vad som kan och inte kan formuleras genom det tekniska språkbruket, för att därefter klara ut hur man kan samtala om och utforska det jag kallar samarbetsuppgiften. Min observation av simuleringsövningen var nämligen att intresset helt fokuserades på den tekniska sakfrågan (vilket är naturligt eftersom det är en teknisk högskola)

Open Apertum 2017

Då teknik och teknisk utbildning är så dominerande i vårt samhälle är det olyckligt att språkbruket och forskningen på de tekniska högskolorna så ensidigt domineras av den tekniska samtalsformen. Den förhoppning jag har, och vill pröva med deltagarna på Open, är om vetskapen om begreppsfenomenologisk analys i förening med simuleringsövningarna skulle kunna göra det möjligt för handledarna att bättre belysa samarbetsfrågan och så att de genom dessa analyser skulle kunna göra samarbetsfrågan mer synlig också forskningsmässigt.

 

Denna text kan laddas ner som pdf här

Projektet

Degerfors kommun har fått anslag från Tillväxtverket för att utveckla en modell för att bidra till att ortens företag snabbare och enklare skall få tillgång till de medarbetare de behöver – och samtidigt ge fler av kommunens invånare möjlighet att komma ut i arbete. I det första steget testas hur långt man kan nå genom att erbjuda en grupp arbetssökande en serie informella kontakter med det nätverk av sponsorer, som formats runt ortens fotbollslag. I senare steg kommer de behov av förändringar i olika verksamheters organisering – och i samarbetsrutiner mellan olika verksamheter – som visat sig genom projektet att lyftas upp.

Uppdraget

Samarbetsdynamik AB har fått uppdraget att sammanställa en kunskapsöversikt kring utmaningar som kan dyka upp i arbetet att skapa en lokal arbetsmarknad, som fungerar även för personer som idag ”står långt från den ordinarie arbetsmarknaden”. I uppdraget ingår också att senare i höst hålla en öppen workshop med inbjudna forskare och praktiker kring ett första utkast till rapporten.

Open Apertum 2017

Som en allra första aktivitet hoppas vi nu att under konferensen ”Open Apertum 2017” få möjlighet att diskutera några av de erfarenheter och tankefigurer som ligger till grund för vår ansats inför uppdraget – och då även få ta del av de andra deltagarnas reflektioner och erfarenheter kring frågeställningen.

 

Denna text kan laddas ner som pdf här

Fördjupade resonemang finns i vår abonnemangsrapport 129

 

Vill Du ta ställning till hur olika förslag som förs fram av kolleger och chefer skulle kunna påverka Din egen situation och Er samverkan i Din verksamhet finner Du fördjupande resonemang i vår abonnemangsrapport 129.

Resonemangen har hämtats från våra många samtal i arbetslivet och har prövats mot aktuell forskning. Det innebär att Du själv inte måste plöja igenom massa text för att få stöd för Dina tankar.

Skriv och beställ av Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Wennbergs vänner

Wvbild

Till Bengt-Åke Wennbergs 80-jubileum publicerade vänner, kunder och samarbetspartners en bok med egna separata texter om hur det varit att från 30 år och fram till nu samarbeta med Bengt-Åke och Samarbersdynamik enligt de princper som beskrivs på denna hemsida. Boken kan laddas ner som pdf här.

Brevväxla gärna med oss

Besökare

Vi har 27 besökare och inga medlemmar online