VÄLKOMMEN TILL SAMARBETSDYNAMIK
VÅRT KUNSSKAPSABONNEMANG
TILL DIG FRÅN OSS
Telefon 0586 726121, 070 5909430
Ölsdalen 100130
Välkommen till Samarbetsdynamiks hemsida.
Vi, Monica Hane, docent i tillämpad psykologi, och Bengt-Åke Wennberg, civilingenjör, driver företaget Samarbetsdynamik AB. Vi har båda lång erfarenhet av att verka som utredare, utbildare och konsulter i det komplexa gränsområdet mellan ledning, organisation, arbetsmiljö, hälsa och samverkan i sociala system.
Vi har aldrig haft så mycket snö som nu kolla här.
En kort beskrivning av vårt verksamhetsområde
Vi fann tidigt att existerande kunskapsbaser är otillräckliga för att utföra ovanstående typer av uppdrag med tillräckligt hög kvalitet. Vi har därför inom ramen för vårt företag under mer än 20 år genomfört praktikerdriven forskning på dessa områden. Vårt huvudsakliga arbete består just nu av att bistå praktiker i deras ambitioner att kvalitetssäkra sin verksamhet och knyta sina resonemang till relevant forskning samt deltaga i samtal och seminarier,
För ögonblicket arbetar vi med att genomföra följeforskning knuten till bland annat frågor kring operatörsstyrt underhåll och samverkan mellan industri, forskning och forskningsfinansiärer. Vi arbetar också med att formulera insatsförsvarets annorlunda krav på ledarskap och med att synliggöra arbetsterapins praktik och plats i en modern sjukvård. I detta senare projekt ingår dessutom att finna mer relevanta sätt att kvalitetssäkra verksamheter inom äldrevård och omsorg än den evidensbasering som just nu är på modet.
Andra pågående projekt berör lokal ekonomi, partnering inom byggbranschen, trafiksäkerhet, pedagogiskt utvecklingsarbete, accelererat lärande, ohälsoskapande integritetshot, humanistisk processtyrning, fackets nya roll mm. Vi har under åren publicerat mer än tvåhundra rapporter och texter kring ovanstående frågor. Du finner dem här på hemsidan. Vi presenterar gärna dessa projekt och tidigare resultat i form av seminarier och samtal om de olika tema som vi dokumenterat.
Verksamhetsberättelsen för föreningen 2008-2009 har nu färdigställd och kan laddas ner här
Verksamhetsberättelse 2008 - 2009 för föreningen Forskarbyn Ölsdalen som pdf
På föreningens hemsida www.forskarbyn.se kan Du löpande följa samtalen och resultaten av arbetet med dessa frågeställningar. Texter som är av mer principiell natur och avsedda för allmän spridning sprids sedan genom webbartiklar och rapporter i Samarbetsdynamiks Kunskapsabonnemang. Den senaste rapporten har nummer 126 och har fått titeln "Myter och realiteter om operatörsmedverkan".
AKTUELLA WEBBARTIKLAR KRING VÅRA PROJEKT
EN ÖPPEN KONFERENS MED FÖRENINGEN FORSKARBYN ÖLSDALEN i DEGERFORS GENOMFÖRDES 12-15 AUGUSTI 2009
I år liksom varje år i början av hösten har Samarbetsdynamik i samarbete med Föreningen Forskarbyn Ölsdalen och Degerfors Kommun genomfört en öppen konferens där resultaten av medlemmarnas arbete under året redovisats och diskuterats mellan inbjudna praktiker.
På forskarbyns hemsida kommer Du så småningom att finna texter och dokumentationer som växt fram under samtalen. En del av dessa kommer också att presenteras i webbtidningen.
Användningen av koncept kan försvåra den förändring man vill åstadkomma. I denna artikel används Katarina Olanders och Jan Andersssons arbete med TPU-projektet på SSAB i Borlänge som ett exempel för att förklara varför.
Artikeln erbjuder också ett antal resonemang med vilka man kan förstå uppkomsten av de förändringar som visade sig i Borlänge.
Artikeln riktar sig till alla som vill göra sig en bild av om de insatser och projekt som föreslås av konsulter och andra har möjligheter att leda till bestående och konstruktiva förändringar och om de resonemang man möter bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Grunden för arbetet:
HUR KAN MAN AVGÖRA PRAKTIKENS KVALITET OCH RELEVANS?
Detta är en fråga som ligger till grund för samtalen i föreningen. Tjänster som riktar sig mot sociala skeenden eller människors beteende och upplevelser kan självklart inte bedömas utifrån en enkel modell av att "gör man A så inträffar B" – det finns således ingen stabil relation mellan input och output..
Det blir därför missvisande att påstå effekter av en "metod" kan vara vetenskapligt bevisade. Därmed är inte heller den specifika tjänst man köper automatiskt värdefull. Dess kvalitet bestäms av utövaren. Den kan då lika gärna vara dålig, och till och med irrelevant i förhållande till annat som skulle kunna göras. Denna osäkerhet kring majoriteten av de tjänster som i dag erbjuds i samhället gör det svårt för myndigheter, beslutsfattare, kunder och professionella personer att orientera sig om kvalitetsfrågan.
För att få fram en trovärdig och användbar beskrivning av denna typ av insatser utgår vi inom föreningen från praktikers och berördas egna berättelser av de skeenden som vi gemensamt är intresserade av. Ett viktigt arbetssätt är därvid så kallade fokusgrupper.
Det räcker inte med riktlinjer, principer och flödesbeskrivningar för att ändra praxis. Goda praktiker har vetat detta länge och protesterat mot det ensidiga införandet av koncepts med hjälp av konsulter. Det har visat sig att sådana åtgärder kan göra mer skada än nytta. Koncepts brukar motiveras med att man lyckats på så och så många ställen. Informationen blir reklam och säljtexter för det ena eller andra konceptet. Men sådana "bevis" håller inte. När vet man att ett förändringsförsök har chansen att lyckas och när kan man oroa sig för att det misslyckas? Det är sådana frågor som vi söker svar på i denna typ av kunskapsproduktion.
operatörsmedverkan”
Denna studie har finansierats av Jernkontoret och Vinnova. Rapporten kan i sin helhet laddas ner på annan plats på denna hemsida. Den slutredovisning och sammanfattning som redovisades för Jernkontoret och Vinnova ger en kortfattad överblick över studiens tillkomst samt rapportens innehåll och slutsatser som bland annat innehåller de vanligaste missförstånden när det gäller denna typ av projekt. Sammanfattningen kan laddas ner som pdf-fil men kan också läsas på vår webbtidning.
PRAKTIKDRIVEN UTVECKLING OCH KUNSKAPSGENERERING
Problemet med diskurser är att de har makt. Denna makt kan missbrukas och utnyttjas för egen vinning av dem som har inflytande på diskursen - det vill säga de personer som ingår i det sociala systemets nomenklatura.
Nedanstående webbatikel om lean produktion har väckt stort intresse. Den har lett till ett antal förfrågningar på mail samt till ett föredrag bland annat på Centrum för Arbetsvetenskap på Högskolan i Borås. Den ingår också i ett av våra projekt.
Projektet utgår från två grundläggande problemområden som vi tycker det finns anledning att belysa närmare
- Hur kan det komma sig att forskningsresultat på området produktivitetsutveckling får så liten praktisk relevans?
- Hur kan det komma sig att goda exempel inte sprider sig, att insatserna leder till öar där det fungerar bra en tid men där de goda ansatserna så småningom försvinner och att koncepts som exempelvis lean produktion och TQM möter protester?
Dessa personer kan genom så kallad "framing" (se nedan) förstärka vissa aspekter av de frågor som diskuteras och därmed blockera andra. Analyser och slutsatser blir därmed förvrängda.
Arbetet i forskarbyn utgår från att många för oss alla viktiga samhällsproblem inte tas upp till behandling och inte heller analyseras korrekt på grund av en olämplig framing.
Vi presenterar i nedanstående länkar några röster från forskare och praktiker i USA som uppmärksammat detta problem.
DEN BEDRÄGLIGA MASSKOMMUNIKATIONEN
The science of manipulation
Lyssna till George Lakoff med flera forskare som presenterar sina forskningsresultat kring diskursens makt - det vill säga "framing och reframing". (Du kan hoppa över en ganska lång introduktion.)I diskussioner som förs om praktikerdriven forskning dyker det då och då upp frågan om "koncepts". Koncepts uppfattas då som ett sätt som enligt många praktiker skiljer sig från vetenskapens mer teoretiska och absrakta sätt att hantera kunskap och kunnande.
På frågan om vad man såg som angeläget för forskningen att belysa när det gäller humanistisk processtyrning lyfte vissa deltagare istället fram "lean produktion" som ett viktigt praktiskt alternativ.
Vad som då inte alltid framgår är att också koncepts som lean produktion bygger på en typ av vetenskaplighet – nämligen Scientific Management, Taylors paradnummer. Denna artikel beskriver denna problematik.
När Orwell kom till Amerika
George Soros, den amerikanska miljardären deltar här i en offentlig debatt med anledning av boken"What Orwell Didn't Know: Propaganda and the New Face of American Politics"
Många så kallade värdegrundsundersökningar visar på en kraftig förskjutning i vår syn på oss själva i förhållande till tidigare. Denna förändring av värderingar har dramatisk betydelse för arbetslivet som inte längre kan gå vidare i gamla fotspår. I denna artikel beskrivs dessa förändringar och deras innebörd närmare.
NÅGRA MEDLEMMAR FORSKARBYN ÖLSDALEN
Maria Andrén som varit en flitig gäst i forskarbyn har doktorerat på Åbo Akademi i Vasa på avhandlingen "Det pedagogiska övervägandet – en uppmärksamhetsriktande studie i och genom humanvetenskaplig handlingsteori"
När man samtalar om pedagogik fastnar diskussionen ofta i modeller och metoder eller i abstrakta resonemang om lärande och elevernas olika förutsättningar och inställning.
Avhandlingen beskrivs under rubriken aktuella dokumentationer på denna hemsida.
Så länge vi kan minnas har arbetslivets aktörer diskuterat varför goda exempel inte sprider sig; varför framgångsrika utvecklingsprojekt inte får efterföljare och varför de allra flesta ” modellarbetsplatser” trots sin framgång efter en kort tid återgår till det traditionella. Med gott om tappade sugar och rader av besvikna slocknade eldsjälar som enda effekt. Vi söker finansiärer för att i detta projekt beskriva hur detta kommer sig trots alla goda intentioner och allt arbete.
Utvärdering med fokusgrupper är ett komplement till andra typer av utvärderingar. Många projektansatser bygger på en linjär tanke – nämligen att en viss procedur eller en viss metod – skapar den uppslutning och den kompetens som krävs för framgång. Då kan man utvärdera metoden och projektet genom att jämföra ”före och efter”. Ofta bygger emellertid ”metoden” på föreställningar och antaganden om hur människor agerar och varför de gör som de gör som inte är tillräckligt precisa. De är dessutom ofta byggda på allmänna resonemang som inte behöver vara tillämpliga under och i de specifika förhållanden där projektet skall genomföras. Då är en formativ utvärdering med fokusgrupper ett sätt att pröva dessa antaganden och förstå det utvärderade arbetssättets potential.
Vi lever språkligt sett i en föråldrad värld. I många diskurser talas om medarbetare och analyseras arbetssituationer som om medarbetarna vore enkla utförare på samma sätt som i industrisamhället.
I engelskan finns ett ord ”governance” som fått allt större användning. Man kan när-mast översätta det med ”övergripande styrning och ledning”. Det användes när man talar om en ledning som skall knyta samman ett stort antal mycket olika och självständiga enheter. Governance kräver helt nya ledningsfärdigheter byggda på det faktum att ledningen är symbolisk lika mycket som praktisk. Detta beskrivs närmare i artikeln.
EXEMPEL PÅ NÅGRA AV KUNSKAPSABONNEMANGETS RAPPORTER
Rapport 126 - Myter och realiteter om operatörsmedverkan
Studien är gjord genom fokusgrupper med berörda operatörer och chefsgrupper och ställer deras erfarenheter mot så som man vanligen resonerar om och beskriver denna typ av projekt (mainstream)
Det växer fram ett allt större missnöje med att forskning – på vilken man satsar stora summor – inte leder till praktisk nytta och lönsamma projekt i näringslivet. Det verkar som om den prioritering och värdering som görs av forskning bygger på akademiska principer snarare än praktikers behov. Detta är olyckligt. Båda grupperna bör naturligtvis få framgång genom den forskning som görs. Vi har funderat över vilka arbetssätt som skulle kunna leda fram till en prioritering och styrning av forskningsprojekt som kan leva upp till en sådan ambition.
En sammanfattning av rapporten kan läsas på vår webbtidning
eller laddas ner som pdf här.
Rapporten i sin helhet kan laddas ner som pdf här
Beställ denna rapport i bokform
Information om övriga rapporter
Vill man utveckla kunskaper och procedurer för mänsklig samverkan kring allt från mera flexibla arbetsformer på arbetsplatsen, bättre vård- och omsorg, socialt arbete, utbildning, arbetsmarknadsåtgärder eller en förbättrad demokrati så krävs det humanistiska utvecklingsprojekt. Dessa bygger på andra utgångspunkter än vanliga projekt. I denna artikel beskrivs de humanistiska utvecklingsprojekten närmare
Rapport 125 - Berättelsen om drivkrafter som lyfter.
Den nya utbildningarna omfattar därför ofta moment av egen praktik, samtal och aktiviteter som kräver samverkan. Det är emellertid ofta svårt att veta på vilket sätt utbildningarna bidrar till den kompetensutveckling som man önskar. Det räcker naturligtvis inte att konstatera att deltagarna är nöjda med utbildningen och uppfattar den positiv.
AKTUELLA PUBLIKATIONER MED RELEVANS
FÖR VÅRA PROJEKT
av Maria Andrén
Vad är ett pedagogiskt övervägande? Hur går resonerandet till när vi fattar pedagogiska beslut? Hur väger vi mellan sådant vi vill undvika, sådant vi vill uppnå och sådant som vi menar att den verksamhet i är inblandade i, är?
Den pedagogiska grundsynen är inte en modell eller teori. Den yttrar sig i konkreta handlingar som man motiverar genom sina resonemang. Dessa innehåller pedagogiska överväganden som i sin tur påverkar samspelet med eleven. I dessa överväganden möts därför pedagogisk teori och praktik.
Rapport 124 - Partnerskapande ledning – en trygghet för alla i vår komplexa och ovissa värld.
av Karl Ydén
Det visar sig att helt andra drivkrafter än att skapa en bra och adekvat verksamhet styr överväganden, åtgärder och handlingar på högre hierarkiska nivåer i Försvarsmakten. Detta är särskilt tydligt i en tid då FM måste förändra sig från ett förrådsställt försvar till ett insatsförsvar. Karaktäristiskt för beteendet är strategier som möjliggör "särkoppling", det vill säga att de samtal man för sinsemellan och det man ger uttryck för utåt är frikopplat från den verksamhet man är satt att leda och förändra.
Det grundläggande "problemet" är den värderingsförskjutning som skett som gör att den gamla typen av resonemang möter allt större motstånd av dem som berörs och "omtalas".
Avhandlingen kommenteras på Kunskapsabonnemangets hemsida samt på DN:s debattsida. Avhandlingen beställs från Handelshögskolans bokförlag BAS och den kostar 265 kr/st + frakt. Beställning kan göras via nedanstående länk:
http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=15908
Våra studier av väl fungerade arbetsplatser – det som Vinnova kallar "den kompetenta arbetsplatsen" – visar att man där agerar efter en partnerskapsprincip. Partnerskapet finns som ett osynligt psykologiskt kontrakt för relationerna på arbetsplatsen och skiljer sig avsevärt från det som vanligen hävdas.
De flesta sådana arbetsplatser talar om betydelsen av att "ändra attityder". Det är därvid värt att notera att attityder och beteende hänger samman på det sättet att bägge ändras när man skapar en samarbetssituation som lyckas – det vill säga ett fungerande partnerskap.
Rapporten kan distribueras i inbunden form första veckan i juni.
NÅGRA AV VÅRA FAVORITER
Vi har på en särskild sida samlat några av de texter från José Luis Ramírez som vi ofta refererar till.
Vi är tacksamma för att Juridisk Tidskrift givit oss tillstånd att lägga in dem som pdf-filer och därigenom göra dem tillgänliga för våra läsare.
Rapport 123 - Att förbereda sig och varandra för en ny ledningsfunktion
Detta diskuterades på en öppen workshop den 15.12.2006. Det visade sig då att svårigheterna inte var unika för FM och att samma problematik i organisering och ledande fanns i offentliga verksamheter såväl som i den fackliga rörelsen som i näringslivet.
Ett revolutionerat arbetsliv? Informationssamhället och arbetslivets omvandling av Reinhold FahlbeckKyrkans sociallära – en lära för vår tid? av Reinhold Fahlbeck(110:- inkl moms)
EXEMPEL PÅ VÅR ANVÄNDNING AV FOKUSGRUPPER
Rapport 122 - Kunskapare och professionella aktörer.
Det intellektuella kapitalet i det moderna arbetslivet
De kommer inte till tals. De kommer inte till sin rätt. Ledning och kolleger bidrar inte till att de kommer till rätta med de arbetsformer och uppgifter som de ser som ett slöseri med resurser och ett engagemang som de tycker kunde förvaltas på ett bättre sätt.
Vi ser fokusgrupper och deras användning huvudsakligen som ett hjälpmedel för kommunikation och välgrundade samtal vertikalt eller horisontellt i verksamheten.
Mellan ledning och medarbetare. Mellan professioner. Mellan olika enheter och mellan myndigheter och medborgare.
Vad det handlar om är att vi verkar ha en arbetskultur som förnekar det intellektuella kapital som varje medarbetare besitter och som är nödvändigt att ta vara på för att skapa ett produktivt arbetsliv. Att hävda kunskapssamhället och samtidigt förneka medarbetare att dra nytta av just de kvaliteter man säger sig hedra skapar den ohälsa vi möter i dagens arbetsliv.
Vi måste alla hjälpas åt så att vi kan känna trygghet, så att vi väl kan förvalta vårt samhällsengagemang och så att vi stödjer varandra att med friskt mod angripa de svåra samhällsproblem vi står inför.
Utvärdering av HOLM-projektet med hjälp av fokusgrupper februari 2007
Utvärdering med fokusgrupper av sociala systemeffekter av projekt
Detta andra subjekt har sedemera visat sig vara språkligt. Vi är vårt språk och är i språket. Detta andra jag kan bara upptäckas och utvecklas i dialog med andra.
Det har nu visat sig att ett liknande språkligt fenomen är en viktig aspekt av formandet, vidmakthållandet och utvecklingen av sociala system.
Globalisering visar sig nära knuten till en pågående individualiseringsprocess som gör många av våra tidigare resonemang om mänsklig samverkan föråldrade. Detta skapar oro och förvirring. Insikter om de sociala systemens sätt att fungera visar sig vara ewn ny väg att komma till rätta med vissa vardagliga problem och svårigheter i samhälle och arbetsliv.
Rapporten beskriver bakgrunden till ovanstående påståenden och de villkor som behöver etableras för att föra välgrundade samtal och skapa väl underbyggda resonemang.
Humanistiska utvecklingsprojekt skiljer sig från många av de utvecklingsprojekt som i dag bedrivs och som är olämpliga när det gäller frågor som rör mäsnklig samverkan.
Varje datainsamlingsform utgår från vissa förutfattade meningar och grundantaganden om tillvarons beskaffenhet. I denna rapport beskriver vi vår vetenskapsteoretiska ansats för datainsamling med användning av fokusgrupper. Denna är helt annorlunda än den som ligger till grund för enkäter och statistisk bearbetning av data.
Rapporten beskriver den konventionella vetenskapsteoretiska bakgrunden och den därav följande användningen av fokusgrupper utifrån den litteratur som finns om fokusgrupper som metod. Vi ställer dessa resonemang i kontrast mot vår annorlunda vetenskapsteoretiska ansats.
I rapporten formulerar vi därefter de begrepp som vid användning av vår ansats motsvarar det som kallas reliabilitet, validitet och representativitet i konventionella datainsamlingsmetoder.
Vi illustrerar sedan med praktiska exempel de intresseområden där vår ansats är lämplig. Vi ger dessutom i rapporten konkreta riktlinjer för hur man vid vår användning av fokusgrupper går till väga för att uppfylla strikta vetenskapliga kvalitetskrav.
Du finner de mest aktuella rapporterna med sina beskrivningar på "Rapporter 2000-2007"
Flera äldre texter och rapporter kan Du hitta på "Material och rapporter att ladda ner".
Även om många rapporter är slut och inte kommer att nytryckas så presenterar vi dem under rapportlistan eftersom de är en del av det arbete vi ständigt refererar till. De måste därför vara tillgängliga för alla som vill följa upp våra referenser och fånga ursprungsmaterialet. Vår ambition är att göra allt sådant material tillgängligt som pdf-filer. Saknar Du något redan nu så hör av Dig. Så fixar vi det.