Kvalitetssäkring av omdöme
Vi uppmärksammas numera ofta på att människor blir förfördelade, skadade, kränkta eller på annat sätt misshandlade av sina kontakter med olika verksamheter. Det kan handla om kontakter med socialtjänsten, sjukvården, försäkringskassorna, arbetsförmedlingen, skolan etc. Vi hamnar också allt oftare i situationer där vi är beroende av andras goda omdöme. Vi möter sådana situationer i rättssystemet, i samband med olika tjänster och i vårt samarbete i arbetslivet.

De kvalitetssäkringssystem som finns kommer inte åt denna problematik. Främst för att de som berörs kan försvara sig med att de bara följt de regler och rutiner som finns. De har agerat inom sina formella befogenheter. De har bara gjort vad som måste göras och vad de blivit tillsagda. Samtidigt finns också motsatsen. Goda och omdömesgilla personer kan bli orättmätigt anklagade för att de brutit mot olika direktiv och regler när de faktiskt utfört de samarbetshandlingar och tagit de hänsyn som krävts.

Om man som vi utgår från människan som autonom aktör blir argument som att man tvingats göra vad man gjort ogiltiga. Var och en har att handla utifrån sitt omdöme. När man väljer att följa regler och system trots att dessa inte är tillämpliga brister man således i omdöme. Problemet är att detta bristande omdöme – eller en demonstration av ett gott omdömet – inte kan diskuteras, övervägas, konfronteras och synliggöras.

Svagheten i det dagens kvalitetssystem har att göra med att det bygger på tanken på lagbundenheter. När det gäller ingripanden i sociala system och processer är det emellertid olämpligt att tvinga professionella aktörer att följa stereotypa bedömningsmallar. För att kunna improvisera och ta hänsyn till situationens krav måste de kunna agera efter sitt eget omdöme.

Detta innebär med nödvändighet att de, även om de ställs inför ”samma” fall, kommer att finna lösningar och handlingsalternativ som är olika. Att de är olika behöver emellertid inte betyda att de är sämre eller mindre lämpliga. Att professionella aktörer är olika, tolkar situationen på sitt sätt och kommer fram till olika handlingsmönster i sociala situationer är således naturligt, nödvändigt och bra. Ingen av oss vill vara beroende av personer som fungerar som robotar. Vi vill träffa levande personer som i samtal med oss tar egen ställning och finner egna unika och kreativa lösningar som passar både situationen och oss.

Hur kan man då skilja det goda omdömet från de mindre goda om man inte kan utgå från lagbundenheter? Detta är frågor vi behövt behandla under många olika uppdrag. Vi har därför under lång tid sökt alternativa former för kvalitetssäkring av omdöme. Vi har funnit att ett sätt att göra detta är att observera de berördas förmåga att utföra samarbetshandlingar. Visar man sig sakna denna förmåga så menar vi att man också saknar det omdöme som erfordras.

Vi kommer på abonnentmötet att presentera våra praktiska erfarenheter av denna fråga. Vi önskar tillsammans med deltagarna utforska om ovanstående uppfattning kan vara en viktig utgångspunkt i samtal om kvalitetssäkring av verksamheter som bygger på omdöme.


Ladda ner denna text som pdf

BAKGRUND OCH TEMAN

Bakgrund