Att förhandla fram den robusta organisationen
Framträdande känslor i dagens samhälle är ovisshet, osäkerhet och otrygghet. Ett viktigt skäl till detta är att för individen viktiga förhållanden upplevs ”driva iväg” utan kontroll, utan styrning och utan att oönskade konsekvenser kan undvikas. Min arbetsplats kan exempelvis utan förvarning läggas ner på grunder jag inte förstår. Pensionen som jag litat på kan sänkas utan att det tycks finnas grundade skäl för detta. Försäkringen som jag tagit för att vara trygg visar sig ha undantag som gör att den inte gäller.

Livet är förvisso ovisst, osäkert och otryggt. Detta skapar existentiella problem som vi alla måste lära oss leva med. Den ovisshet, otrygghet och osäkerhet som beskrivs ovan är emellertid genererad i det sociala systemet. De händelser som man oroas för är inte naturliga olyckor. De är en följd av att de överenskommelser mellan oss som vi tidigare hedrat och byggt upp inte längre fungerar så som det var tänkt. De hierarkiska resonemangen som var knutna till kollektiv och kollektiva lösningar är numera illa anpassade till den nätverksstruktur av alltmer autonoma enheter som nu skapats i arbetslivet. Detta innebär inte att överenskommelserna skall skrotas. Det innebär bara att andra och mer effektiva överenskommelser måste skapas som är realistiska och robusta för vår tid.

Autonomi innebär ett tvång att välja och också ett tvång att gentemot andra ta ansvar för sina val. Autonomi leder fram till större och mer omfattande skyldigheter mot andra – inte mindre. Kräver vi autonomi måste vi också utveckla och acceptera dessa skyldigheter och detta ansvar.

Autonomin blir därför utgångspunkten för helt nya resonemang och överenskommelser. Man kan inte tänka sig ett väl fungerande samhälle som präglas av välfärd om man tillåter att de villkor som förhandlas fram bara skyddar vissa utvalda grupper mot ovisshet, otrygghet och osäkerhet på andras bekostnad. Vi måste istället hjälpas åt att förhandla fram villkor som leder till vad vi kallar robusta lösningar. Med robusta lösningar menar vi att de skall fungera väl också med hänsyn till de förändringar och den dynamik i samhället som vi i dag måste ta hänsyn till.

Vi skall på abonnentmötet visa hur de fakta som i dag sammanställs som underlag för sådana överenskommelser ger en ensidig, ofullständig och missvisande bild av de förhållanden som skall påverkas. Vi skall också visa hur olika överenskommelser på övergripande nivå inte bidrar till visshet, trygghet och säkerhet. De måste istället uppfattas som motarbetshandlingar gentemot de som berörs och som skall skyddas.

Att människor motarbetas av sin egen ledning, av sina egna förtroendevalda och av de myndigheter som skall skydda dem är naturligtvis obegripligt. Det är detta som gör att förtroendet minskas, att produktiviteten skadas och att ohälsan ökar. Vi menar att detta är en direkt följd av de föråldrade resonemang som förs och som döljer möjligheten att förhandla fram andra och bättre lösningar.

Vi önskar tillsammans med deltagarna på detta abonnentmöte – och med hjälp av våra exempel – utforska om vi har rätt i vårt antagande att ett bristande underlag motverkar möjligheten att skapa goda och realistiska överenskommelser och därmed ett robust arbetsliv.


Ladda ner denna text som pdf
Inbjudan till abonnentmötet

BAKGRUND OCH TEMAN

Bakgrund